Att bevilja eller neka styrelsen i en bostadsrättsförening ansvarsfrihet är en av de obligatoriska punkterna på föreningens årsstämma. Missuppfattningar över vad ansvarsfrihet för styrelsen egentligen innebär kan både leda till att ett felaktigt beslut fattas i frågan och att medlemmar avskräcks från att vilja engagera sig i styrelsearbetet. Att ansvarsfrihet beviljas innebär ett godkännande av styrelsens arbete men framför allt att bostadsrättsföreningen “lovar” att den inte kommer att framställa några skadeståndsanspråk mot styrelsen.
Här följer några av de vanligaste missuppfattningarna som förekommer runt frågan om ansvarsfrihet.
1. Ansvarsfrihet kan endast nekas med 50 procents majoritet
Enligt huvudregeln beviljas ansvarsfrihet om mer än 50 procent av stämman röstar för det. Det finns dock en undantagsregel som innebär att en minoritet på 10 procent av de röstberättigade har möjlighet att neka ansvarsfrihet och själva sedan stämma styrelsen. Detta följer av bestämmelser i lagen om ekonomiska föreningar.
2. Nekad ansvarsfrihet innebär automatiskt skadeståndsansvar
En av de allra vanligaste missuppfattningarna är att nekad ansvarsfrihet innebär att skadestånd automatiskt ska utgå. Fullt så enkelt är det dock inte utan nekad ansvarsfrihet är endast steg ett av flera i den process som behövs för att kräva styrelsen på ekonomiskt ansvar. Egentligen händer ingenting automatiskt till följd av nekad ansvarsfrihet utan någon måste agera (vanligtvis den nya styrelsen) och stämma den gamla styrelsen i domstol. Beslutet att neka ansvarsfrihet innebär i sig bara att man reserverar möjligheten att framföra anspråk genom vidare åtgärd i domstol. Att ett sådant beslut fattats innebär heller inte att man måste gå vidare. Detta görs med hjälp av en bostadsjurist eller advokat genom att sluta ett avtal. Föreningsstämman får träffa en uppgörelse om skadestånd om 10 % av de röstberättigade ej röstar mot förslaget. Att neka ansvarsfrihet påverkar heller inte på något sätt varken processen, bevisningen eller beslutet i ett skadeståndsmål. Domstolens bedömning av frågan är helt separat från stämmans inställning.
3. Vid nekad ansvarsfrihet måste styrelsen genast avgå
Om en styrelse nekas ansvarsfrihet kan det synas vara självklart att de ska avgå eftersom bostadsrättsföreningens medlemmar uppenbarligen saknar förtroende för dem. Att ansvarsfrihet nekas innebär dock heller inte att styrelsen automatiskt måste avgå. Frågan om vilka som ska sitta i styrelsen och ansvarsfrihet har inget direkt samband utan är två separata frågor. Men eftersom båda dessa frågor ska tas upp på årsstämman brukar det ena följa av det andra dvs. en styrelse som inte får ansvarsfrihet blir heller inte omvald.
4. Nekas ansvarsfrihet har man gott om tid på sig att stämma
Efter ett beslut om nekad ansvarsfrihet har bostadsrättsföreningen (eller medlemsminoriteten) ett år på sig att agera och stämma styrelsen. Det finns alltså en tidsfrist och även om ett år låter som lång tid gäller det att agera så snart som möjligt efter årsstämman.
5. Det är lätt att få skadestånd
Den absolut vanligaste missuppfattningen och också den allvarligaste är att det är lätt för en bostadsrättsförening att få skadestånd från styrelseledamöter som inte skött sig. Även bostadsrättsföreningsmedlemmar som är medvetna om att det inte sker helt automatiskt tror ibland att det är fixat genom beslutet att neka ansvarsfrihet. Det är bara att lämna in stämningsansökan så är det klart och domstolsprocessen ses mer som en formalitet. Den demokratiska processen i bostadsrättsföreningen har dock ingen inverkan på domstolsprocessen. Även om 100 procent av medlemmarna i en bostadsrättsförening på revisorernas inrådan röstat mot ansvarsfrihet innebär detta inte en garanti för att domstolen kommer att göra samma bedömning. Revisorernas bedömning kan naturligtvis vara en indikation och chansen i ett sådant fall lär vara större än om bostadsrättsföreningen gått emot revisorernas bedömning att bevilja ansvarsfrihet.
För att skadestånd ska utgå måste det dock vara bevisat att styrelsen agerat uppsåtligen eller oaktsamt medan de utförde sitt uppdrag och på så sätt skadade föreningen. Det betyder alltså att styrelsen måste ha haft uppsåt och i princip varit ute efter att skada föreningen eller åtminstone borde ha förstått att vad de gjorde skulle skada föreningen. Särskilt bedömningen av vad som faller under “oaktsamt” kan vara mycket komplicerad. Det är dessutom den som stämmer dvs. bostadsrättsföreningen som har bevisbördan i processen och eftersom detta är en så svår bedömning ställs höga krav på bevisningen för att föreningen ska få rätt.
6. Ansvarsfrihet gäller även om nya omständigheter kommer fram
När en bostadsförenings stämma beviljar ansvarsfrihet är det ett slutgiltigt beslut som inte går att ändra. Vad många dock missar är att beslutet endast gäller utifrån de omständigheter som faktiskt var kända vid omröstningen. Om något nytt skulle komma fram täcks det inte av ansvarsfriheten. Det går alltså under vissa omständigheter, t.ex. att det visar sig att styrelsens har lämnat oriktiga uppgifter i årsredovisningen, att även efter ett beslut om ansvarsfrihet kräva en styrelse på ansvar. Under sådana omständigheter finns det möjlighet att inom fem år efter räkenskapsåret ändå stämma styrelsen trots tidigare beviljad ansvarsfrihet.
7. Ansvarsfrihet beviljas till styrelsen som en enhet
En vanlig fråga, och också en oro från enskilda ledamöter, är om ansvarsfrihet beviljas för styrelsen som en enhet eller för varje enskild ledamot separat. Svaret på detta är att beslutet är individuellt för varje enskild medlem och ska baseras på dennes agerande som företrädare för bostadsrättsföreningen. Styrelsen agerar i de flesta frågor som en enhet och vanligtvis fattas beslutet om ansvarsfrihet för styrelsen i sin helhet men det finns alltså ingenting som hindrar att en viss ledamot ges ansvarsfrihet och en annan inte. I detta sammanhang uppstår naturligtvis svåra gränsdragningar. Särskilt om styrelsen inte har för vana att notera vilka ledamöter som röstade för eller mot ett beslut utan endast skriver upp antal röster för och emot. Om du som enskild ledamot verkligen är mot ett beslut bör du se till att det särskilt noteras för att senare kunna hänvisa till detta som bevisning att du personligen inte hade uppsåt eller var oaktsam.
8. Nekad ansvarsfrihet kan användas som ett uttryck för missnöje
En tyvärr allt vanligare missuppfattning är att frågan om ansvarsfrihet kan användas som ett uttryck för missnöje. Ett antal medlemmar är missnöjda med styrelsen förvaltning och röstar mot ansvarsfrihet mest som en markering. Ingen har egentligen för avsikt att stämma. Detta är en felaktig syn på frågan om ansvarsfrihet och leder endast till tråkiga slitningar i föreningen. Frågan om ansvarsfrihet handlar endast om den ekonomiska förvaltningen. Att neka ansvarsfrihet är ett sätt för en bostadsrättsförening att få ersättning för ekonomiska skador som en styrelse uppsåtligen eller genom oaktsamhet orsakat en förening. Syftet ska alltid vara att ett skadeståndskrav faktiskt ska framställas. Gillar du inte de nya ordningsreglerna eller tycker att stambytet skjutits upp länge nog, får du istället jobba för nya styrelseledamöter som kan göra ett bättre jobb. Eller varför inte ställa upp själv? Har revisorn tillstyrkt ansvarsfrihet finns det sällan anledning för en bostadsrättsförening att gå emot denna rekommendation.
Anlita oss för:
Rådgivning om ansvarsfrihet
- Skaffa klarhet i vad reglerna om ansvarsfrihet innebär och vad nekande egentligen har för konsekvenser.
- Minska risken för framtida missuppfattningar och konflikter.
Stämma en f.d. styrelse
- Få en tillförlitlig bedömning av om det finns förutsättningar för att stämma en tidigare styrelse.
- Säkerställ att processen sker i rätt tid och med rätt underlag.
Ordförande på stämmor
- Undvik misstag och underlätta konfliktlösning på stämmor där särskilt känsliga frågor ska hanteras.
Kontakta oss här för en inledande kostnadsfri rådgivning eller boka ett möte med en av våra erfarna bostadsjurister.