En bostadsrättsförening (Brf) är en ekonomisk förening som har till ändamål att i föreningens hus upplåta lägenheter med bostadsrätt utan tidsbegränsning. I en ekonomisk förening så är det primära ändamålet att främja medlemmarnas ekonomiska intressen, vilket i en Brf innebär att förvalta föreningens kapital dvs. fastighet. Frågan om arvode för styrelsearbete har i åtskilliga föreningar ansetts vara i någon mån kontroversiell. Brukligt hos en övervägande majoritet av bostadsrättsföreningarna är att ett arvode utgår till styrelseledamöterna. Enligt en undersökning som branschorganisationen Fastighetsägarna genomförde under 2017 så utbetalar 84 procent av bostadsrättsföreningarna i Stockholm någon form av arvode till styrelseledamöterna. Hur stort detta arvode är och hur det fördelas mellan olika styrelseledamöter varierar dock mellan olika bostadsrättsföreningar. En vanlig fråga är hur stort ett normalt arvode bör vara? Frågan är dock svår att besvara enhetligt. Här följer fem tips att utgå ifrån när er bostadsrättsförening ska besluta om arvode.
1. Betala arvode?
En grundrekommendation är att något arvodesbelopp bör utgå till ledamöterna. Att ingå i föreningens styrelse innebär ett stort ansvar och medför i de flesta fall en relativt stor arbetsinsats. Det finns ordföranden som under perioder kan behöva ägna uppåt tio timmar i veckan eller mer åt styrelsearbete. Det är inte alla föreningar som har engagerade och kompetenta pensionärer som mer än gärna ingår i styrelsen. Faktum är att det särskilt i Stockholm ofta är svårt att hitta personer som vill ställa upp. Även om viljan finns så medför det så kallade ”livspusslet” att många inte har utrymme för ytterligare engagemang. Ett arvode, oavsett om det är för att visa uppskattning eller avsikten är att lämna en skälig ekonomisk ersättning, kan göra det lite lättare att rekrytera och ökar också motivationen för arbetet. I större bostadsrättsföreningar så förvaltar styrelserna betydande ekonomiska tillgångar och driver i praktiken ett mångmiljonföretag. Ur det perspektivet är det försvarligt att de som gör jobbet får ett skäligt arvode.
I egenskap av styrelseledamot är det viktigt att komma ihåg att det är dina grannar som betalar arvodet och att det i någon mening betraktas som ett hedersuppdrag som du utför för att dina grannar ska få en trivsam, trygg och fungerande boendemiljö. Styrelsens arvoden bör heller inte sättas på nivåer så att det blir ett ”välavlönat heltidsuppdrag” som i sig blir en ekonomisk motivationsfaktor.
2. Stämman fastställer beloppet
Arvodet till styrelsen ska för kommande verksamhetsår bestämmas vid bostadsrättsföreningens ordinarie årsstämma. När och hur föreningen ska fastställa arvode för styrelsen är en fråga som normalt avhandlas i stadgarna och i lagen om ekonomiska föreningar. För bostadsrättsföreningar i Stockholm tillämpas f.n. (2018) ett genomsnittligt arvode på ca 1000–1500 kr per lägenhet – för den samlade styrelsen att dela på. Vissa föreningar använder sig också av ett belopp baserat på prisbasbeloppet så att arvodet inte fordrar årlig justering utan automatiskt följer kostnadsläget.
I vissa föreningar beslutar stämman hur arvodet ska fördelas men ofta bestämmer styrelsen hur arvodet ska fördelas mellan ledamöterna. Styrelsen kan aldrig ta ut högre arvode än stämman har beslutat. Skulle det uppkomma önskemål om ”extra ersättning” så måste detta tas upp på en extra föreningsstämma. En styrelse som upplever att arbetet blir alltför betungande bör kanske hellre överväga att ta in konsulter för vissa arbetsmoment som t.ex. att anlita en bostadsjurist för att hantera en upphandling. Att köpa tjänster som ligger inom ramen för förvaltning av bostadsrättsföreningens fastighet(er) faller inom styrelsens uppdrag och befogenhet. En styrelsemedlem som utför arbete som annars skulle behöva läggas ut på entreprenad, t.ex. fungerar som vaktmästare och utför mindre reparationsarbeten, kan lämpligen erhålla särskild ersättning för detta arbete.
3. Låt styrelsen fördela
Det är lämpligt att låta styrelsen fördela arvodet inom sig och detta är också så de flesta bostadsrättsföreningar gör. Hur arvodet fördelas varierar dock en hel del men i huvudsak används någon av följande metoder:
• arvodet fördelas jämt mellan alla ledamöter,
• ordföranden och kanske även kassör och sekreterare får ett högre belopp,
• arvodet fördelas utifrån deltagande vid möten, eller
• någon slags kombination av de olika varianterna.
För att koppla arvodet till ansvar och arbetsbörda kan det t.ex. vara en bra idé att dela upp arvodet i tre delar, ett fast belopp till alla, ett belopp för varje möte som en ledamot deltagit i och en timersättning för den som tar sig an extra arbetsuppgifter.
4. Fastställ arvode utifrån er förening
Som nämnts varierar arvodet till styrelsen i olika föreningar från i praktiken ingenting till förhållandevis ansenliga belopp. Storleken på bostadsrättsföreningen bör tillmätas betydelse. Det förekommer bostadsrättsföreningar med bara en handfull lägenheter där det anses rimligt att inget arvode utgår (eftersom alla boende sas över tid roterar på styrelseposterna) till föreningar med flera tusen lägenheter där arvode bör utgå. Vad som planeras i föreningen är också en faktor att ta hänsyn till, t.ex. om stambyte eller ombyggnation av vindsutrymmen är förestående vilket regelmässigt innebär extra arbete för en styrelse.
Det är alltså viktigt att utgå ifrån förutsättningarna i er bostadsrättsförening. Styrelsearbetet i en äldre bostadsrättsförening med väletablerade tjänsteavtal genom vilka det mesta av driften sköts externt är mindre krävande än styrelsearbetet i en nybildad förening eller en förening med förestående underhållsaktiviteter. Det kan följaktligen variera vad som kan anses vara ett ”skäligt arvode”. Har en förening svag ekonomi får kanske styrelsen också acceptera att inget arvode kan utgå och helt enkelt ställa upp utifrån egenintresset att “rädda” föreningen och det egna boendet. En symbolisk summa så att styrelsen ska kunna gå ut och äta en god middag kan ändå vara försvarlig under sådana omständigheter. Om en förening har god ekonomi ska detta å andra sidan inte användas som ett argument för ett förhållandevis högt styrelsearvode.
5. Glöm inte kontrolluppgift till skatteverket
Arbetsgivaravgifter utgår för styrelsens arvode om detta är 1 000 kr eller högre. Det bör framgå av stämmans beslut om arbetsgivaravgifter ska räknas in i det fastställda beloppet eller inte. Kontrolluppgift avseende utbetalat styrelsearvode ska årligen lämnas in till Skatteverket.
Anlita oss för:
Allmän rådgivning till valberedningen
- Få rådgivning om vad som utgör skäligt arvode (om något) utifrån normal praxis i bostadsrättsföreningssammanhang.
- Se till att frågan om arvode finns reglerad i föreningens stadgar.
- Skaffa bättre underlag för förslag om arvodesjustering i samband med stora ombyggnations- eller renoveringsprojekt.
- Öka känslan av uppskattning för er styrelse.
- Uppnå en rimlig balans inom styrelsen mellan arbetsinsats och arvode.
- Säkerställ att beslut i frågan om arvode fattas i rätt ordning på stämman.
Kontakta oss här för en inledande kostnadsfri rådgivning eller boka ett möte med en av våra erfarna bostadsjurister.