• den inte utförts fackmässigt,
• resultatet inte uppfyller gällande säkerhetsföreskrifter,
• den inte överensstämmer med marknadsföring, eller
• den inte har genomförts i enlighet med vad som avtalats.

En av de åtgärder som du i egenskap av konsument kan vidta när fel upptäcks är att hålla inne betalning och det är specifikt den åtgärden vi kommer att diskutera i denna artikel. (För mer information om möjliga åtgärder vid felupptäckt hänvisas till andra artiklar.) Här följer de fem vanligaste misstagen vi noterat att våra klienter gjort innan de kontaktar oss avseende innehållande av betalning till hantverkare/entreprenörer.

1. Otillräckligt/otydligt avtal

Det första misstag som många gör är att inte tänka igenom vad som kan gå fel innan ett avtal sluts. Var gärna optimist avseende dina bygg- och renoveringsdrömmar men var realist när det ska avtalas om arbetets utförande. Att få till stånd ett avtal som tydligt reglerar utförandet är väsentligt – t.ex. hur eventuella nödvändiga tilläggsarbeten ska hanteras, när arbetena ska vara färdigställda och vilken modell som gäller för prissättning (fast eller rörligt pris). Det gäller också att vara medveten om och ha förstått vad avtalet innebär. Vi får inte sällan samtal från klienter som inte hade fullt ut förstått innebörden av vad som stod i deras avtal och blev förvånade över hur ofördelaktigt utfallet blev när problem uppstod.

2. Betalar hela summan

Ett förekommande misstag är dock att betala hela tjänsten när man vet (eller befarar) att arbetet inte är utfört fackmannamässigt eller enligt beställning. Har man väl betalat hela entreprenadsumman så blir förhandlingspositionen för beställaren genast sämre. Det blir ofta svårare att få felen avhjälpta och det finns heller – om så skulle bli fallet – inga garantier för att du kommer att kunna få tillbaka hela eller delar av erlagt belopp. Många konsumenter vet inte ens om att de har en rätt att innehålla betalning eller så har man kanske redan betalat totalbeloppet för tjänsten i förskott. Det finns ingen skyldighet att betala i förskott och det är en bra grundregel att aldrig betala hela beloppet i förskott. Faktum är att entreprenören inte har rätt till full betalning förrän arbetet är färdigställt.

3. Håller inne en felaktig summa

Ett annat vanligt misstag är att konsumenten håller inne en felaktig summa. Som konsument har du rätt att hålla inne ett belopp som motsvarar felets värde – dvs. vad det kostar att åtgärda felet – men inte mer. Det gäller alltså att ha gjort en någorlunda relevant bedömning av avhjälpandekostnaden.

Att hålla inne hela beloppet är regelmässigt inte korrekt och ytterst kan du bli skadeståndsskyldig gentemot entreprenören för att du inte uppfyllt din avtalade betalningsskyldighet. Om arbetet i huvudsak är färdigt kan inte huvuddelen av betalningen innehållas utan beloppet måste vara proportionerligt i förhållande till den del av tjänsten som är felaktig. Men naturligtvis ska du inte heller hålla inne ett i sammanhanget för lågt belopp.

Det bästa sättet att göra en bra uppskattning är att beställa en besiktning av en oberoende besiktningsman. På detta vis kan fastställas om det föreligger fel innan du håller inne betalning och utsätter dig själv för ett eventuellt skadeståndsansvar mot hantverkaren. Det går också att ta in en offert från en annan hantverkare som ett sätt att fastställa felets “värde”.

4. Låter en annan entreprenör avhjälpa

Var inte för snabb med att låta annan hantverkare avhjälpa eventuella fel. Den ursprungliga hantverkaren har alltid rätt att försöka avhjälpa felet. Du som beställare kan alltså inte ”snabba på” ett avhjälpande genom att låta en annan entreprenör avhjälpa felet och sen innehålla motsvarande summa från den ursprungliga entreprenören som kompensation.

5. Rådgör inte med en jurist

Det kan bli ett kostsamt misstag att inte rådgöra med en jurist innan du ingår ett entreprenadavtal särskilt om det är fråga om en större och mer kostsam entreprenad. En jurist bör konsulteras inför upprättande av avtal alternativt för att göra eventuella justeringar och tillägg i en befintlig avtalsmall så att dina intressen som beställare på bästa sätt tillgodoses.

Det kan också vara lämpligt att rådgöra med en jurist innan du bestämmer dig för hur stort belopp du avser att hålla inne vid felupptäckt och du kan också få hjälp med att förhandla med hantverkaren. Att försöka lösa problemet själv kan resultera i ett otillfredsställande resultat. Det är inte ovanligt att hantverkare vägrar att dyka upp och åtgärda fel innan de får full betalning och att konsumenten då ”ger efter” och ändå betalar en summa som man rätteligen skulle ha innehållit tills efter det att felet har åtgärdats. Vänd dig med fördel till en jurist så fort någon problemsituation uppstår.

Kort sammanfattning:

Att hålla inne betalning när det uppstår fel i entreprenader är ett viktigt verktyg som konsumenttjänstlagen ger konsumenter för att de ska kunna tillvarata sin rätt. Det förekommer betydande osäkerhet kring hur man i praktiken ska hantera situationen. Ett vanligt misstag konsumenter gör är att inte alls utnyttja denna möjlighet alternativt att hålla inne en i sammanhanget för stor eller för liten del av entreprenadsumman. Att vid osäkerhet avstå från att rådgöra med en jurist kan bli onödigt kostsamt oavsett om man befinner sig i beställningsskedet eller om tvist redan är ett faktum.

Inlägget Hålla inne betalning till hantverkare – fem vanligaste misstagen dök först upp på Bostadsjuristerna.

Byggfusk är en företeelse som blivit allt vanligare inom byggbranschen. En ständigt ökande efterfrågan på kunniga hantverkare har lett till att antalet verksamma i branschen ökat markant under 2000-talet till åtskilliga hundra aktörer. På en expansiv marknad skapas utrymme för lycksökare med kortsiktiga vinstintressen. Det har kommit alltfler rapporter om osund konkurrens och dåliga arbetsvillkor. I en sådan miljö ökar risken markant för att fel och brister kan uppstå.

Byggfusk innebär stora kostnader för samhället

Boverket konstaterade i en kartläggning från 2018 att byggfusket framförallt leder till vatten- och fuktskador. Främst gäller det kök och våtrum men skador uppkommer också genom brister i det s.k. klimatskalet dvs. tak, fasad, grund samt tätningar runt fönster. När det fuskas med klimatskalet så drabbas byggnaden ofta efter alltför kort tid av inträngande vatten. Boverket uppskattar att byggfusket kostar samhället ca 100 miljarder per år. Samtalen vi får här hos Bostadsjuristerna tyder dessutom på att det finns ett mörkertal i statistiken över antalet fel och skador eftersom parterna ofta inte vill att saken blir offentlig. För att undvika “badwill” väljer parterna att göra upp i godo framför en rättslig prövning.

Vad är byggfusk?

Vad räknas då egentligen som byggfusk? Ordet är mer talspråk än juridik. Vi jurister tittar på dels vad som är fackmannamässigt (vad säger de olika branschreglerna och myndighetskraven?) och dels på vad parterna har avtalat.

Arbete som inte utförts fackmannamässigt är regelmässigt att betrakta som felaktigt, i vart fall då en konsument är beställare. Avvikelse från vad parterna avtalat – och som inte nödvändigtvis leder till en efterföljande skada – är byggfusk som kan angripas av beställaren. Har du beställt ett dyrare material för att få högre kvalitet men får ett billigare alternativ levererat så kvalificerar det sig som fusk. Vid en mindre åtgärd t.ex. renovering av ett badrum i en lägenhet eller villa så är det vanligtvis ganska enkelt att konstatera i vad mån utförandet avviker från vad som avtalats. I en nyproduktion av bostadsrätter är motsvarande fråga däremot oftast mer komplex. Vad som i ett sådant fall kan kategoriseras som byggfusk kräver mer utredning. Vad kan man som konsument eller bostadsrättsförening göra för att eliminera risken för att drabbas av byggfusk? Här följer de 10 vanligaste misstagen som bör undvikas och några bra tips på hur upptäckta byggfel kan hanteras.

1. Bristande kontroll under arbetets gång

Enligt Boverkets rapport är de främsta orsakerna till byggfusk brist på kompetens, tid och motivation från entreprenörens sida. Byggfusk kan förekomma i alla skeden av ett byggprojekt och därför är det är viktigt att ha full kontroll över projektet redan från planeringsstadiet. Du bör undvika misstaget att inte ha kontroll på bygget medan det pågår. Det är oftast enklare att komma överens om åtgärdande av fel om dessa upptäcks tidigt.

Här bör det uppmärksammas att platsbesök är något som bör regleras i entreprenadavtalet. Få hantverkare gillar övervakning och oanmälda besök vilket kan leda till tråkig stämning och förseningar. Istället bör ett antal kontrolltillfällen skrivas in i avtalet. Skulle det uppkomma misstanke om fel kan det också vara lämpligt att göra en besiktning under arbetets gång.

2. Ingen slutbesiktning

Slutbesiktning bör göras av alla projekt, stora som små, för att kontrollera att arbetet är fackmässigt utfört och i överensstämmelse med vad som avtalats.

3. Entreprenören får välja besiktningsman

Slutbesiktningen bör utföras av en besiktningsman som är oberoende från både beställaren och framförallt entreprenören. Ett förekommande misstag är att den oberoende besiktningsmannen ersätts av entreprenörens egen besiktningsman som denne ofta har ett pågående samarbete med. Det är en risk att en sådan besiktningsman p.g.a. sina lojaliteter upptäcker färre fel och brister. Det gäller också att vara uppmärksam på att den besiktningsman som anlitas har rätt kompetens avseende det område som ska avsynas, t.ex. elanläggning eller våtrum etc.

4. Ingen eller sen reklamation

Det är inte helt ovanligt att privatpersoner missar eller väljer att inte reklamera byggfel och brister. De kanske låter någon annan avhjälpa felen vilket leder till att rättigheter gentemot den ursprungliga entreprenören går förlorade. Ibland kan det också förekomma en viss oro och rädsla för att reklamera. Det är inte ovanligt att vara konfliktskygg och att inte vilja framstå som besvärlig eller jobbig gentemot motparten. Så fort fel eller brister upptäcks, oavsett om det är under byggprojektets gång eller efter avslutat arbete, bör en reklamation genast skickas. Det är alltid bättre att reklamera så att inga onödiga rättsförluster uppstår genom för sen eller utebliven reklamation. Reklamationen behöver inte vara utförlig men ska peka ut vilka fel och skador som iakttagits.

5. Entreprenören nekas avhjälpande

Som ovan nämnts är det alltid ett misstag att snabbt låta någon annan avhjälpa ett fel. Den som är händig kanske t.o.m. tänker att det där lilla felet fixar jag själv men det kan leda till onödiga problem i ett senare skede då felet visar sig vara lite allvarligare än du trodde och entreprenören då nekar vidare engagemang i saken då hen inte givits möjlighet att initialt avhjälpa felet.

6. Bristande krav på avhjälpandet

Kanske av samma anledning som att det kan kännas jobbigt att reklamera till att börja med förekommer det att beställaren inte ställer tillräckliga krav på avhjälpandet. Vi får emellanåt samtal från klienter som har problem med att ”få igång” utlovat avhjälpande inom skälig tid eller har tappat tålamodet med “avhjälpande” som utan framgång pågått under alldeles för lång tid. Det förekommer också att entreprenörer kräver tillkommande betalning för arbete som egentligen är att betrakta som avhjälpande. Det kan också förekomma osäkerhet kring vem som har yttersta ansvaret för att byggfusket ska åtgärdas och att olika inblandade hantverkare (underentreprenörer) hänvisar konsumenten vidare. Det är alltid din motpart i avtalet (huvudentreprenören) som bär ansvaret mot dig som beställare.

7. Ingen besiktning efter avhjälpande

Ytterligare ett misstag som många gör är att inte låta genomföra en besiktning efter avhjälpandet. Det är inte orimligt att vara extra misstänksam mot en entreprenör som gjort ett misstag till att börja med. Att anlita en egen oberoende besiktningsman som synar av arbetet är en enkel försäkring för upptäckt av eventuella kvarstående fel.

8. Ingen överbesiktning

Möjligheten till överbesiktning finns inskriven i standardavtalen AB 04, ABT 06 och ABS 18 och kan närmast beskrivas som ett överklagande av eller en kontroll av den tidigare besiktningen. En överbesiktning kan krävas för varje form av besiktning, såväl delbesiktning, statusbesiktning och slutbesiktning. Genom överbesiktningen sker en förnyad bedömning – om det är fråga om byggfusk – och kompletterar/ersätter den besiktning som ifrågasatts. Denna möjlighet kan vara lämplig att utnyttja om entreprenören valt en (misstänkt) partisk besiktningsman.

9. Innehåller inte betalning

God betalningsmoral är grundläggande för en fungerande marknad men det finns tillfällen då konsumenten har rätt att – och också bör – innehålla betalning. Detta gör du genom att skriftligen bestrida entreprenörens faktura. Genom att slutbetala en entreprenad trots att du misstänker byggfusk eller innan arbetet är helt godkänt försämrar du avsevärt ditt förhandlingsläge vid en eventuell efterföljande tvist.

10. Ingen jurist anlitas

Slutligen gör många misstaget att inte anlita en jurist eller att vänta för länge med detta. Ju senare juridisk kompetens involveras desto större risk för rättsförluster och merkostnader.

Förebygg byggfusk genom att anlita jurist

En sakkunnig jurist bör helst anlitas redan i byggprojektets inledningsfas eftersom många av de ovanstående misstagen kan förebyggas med rätt kunskaper. Din jurist vet vad som måste kollas upp inför ett projekt och hur inledningsfasen bör skötas. Följande åtgärder kan vara lämpliga att vidta innan avtalsskrivande:

• Se till att ha ett välskrivet och heltäckande anbudsunderlag och ta gärna in offerter från flera företag.
• Kontrollera referenser och behörigheter, ta kreditupplysning på kandidaterna och kontrollera att F-skattsedel finns.
• Försök att uppskatta kostnaden för arbetet med utrymme för vissa oförutsedda utgifter så blir det enklare att göra en bedömning av offerterna.
• Fundera på vilken typ av entreprenad (total- eller utförandeentreprenad) som passar bäst för projektet och om fast eller löpande räkning är att föredra.

Se till att ha ett bra avtal

För att kunna ställa krav på arbetet och därigenom förebygga byggfusk handlar det framförallt om att se till att ha ett heltäckande avtal som anpassats till projektet i fråga. Det är viktigt att avtala om det tekniska utförandet och vilka handlingar som bör företes/biläggas, t.ex. ritningar, intyg om gällande färdigställandeskydd, besiktningsprotokoll, försäkringsbevis m.m. Vidare bör avtalet innehålla villkor som ger skydd för beställaren som bl.a.:

• villkor om vite vid försening,
• att underentreprenörer inte får anlitas,
• delbesiktningar under arbetets gång,
• tillträdesrätt till arbetsplatsen, och
• särskilda krav – t.ex. om viss kvalitet på vissa delar.

Det är inte ovanligt förekommande att underentreprenörer, som inte har de rätta behörigheterna, anlitas vilket som regel medför sämre kvalitet.

Ta hjälp av en jurist vid tvist

Om du misstänker eller upptäcker byggfusk bör du kontakta en jurist så snart som möjligt. Regelmässigt finns det i dessa situationer ett behov av en juridisk analys av vad som avtalats för att du ska kunna få en första bedömning av hur saken lämpligen kan hanteras. Din jurist kan göra en bedömning av vilka besiktningar eller tekniska utredningar som kan vara lämpliga att initiera och reda ut ansvarsfrågor.

Inlägget 10 vanligaste misstagen avseende byggfusk dök först upp på Bostadsjuristerna.

Tyvärr underskattas ofta behovet av att reglera allt så detaljerat i skrift. Ofta upplever konsumenten, som kallas ”beställare” i de här sammanhangen, att parterna i vart fall muntligen reglerat vissa saker och att de muntliga överenskommelserna, tillsammans med eventuell offert och lag, borde räcka. Sen visar det sig inte sällan att entreprenören har en annan uppfattning om vad som sagts och en tvist är ett faktum. Genom att noga tänka igenom vad som behöver regleras och se till att avtala om detta skriftligen i ett avtal kan många tvister undvikas. Dessutom ökar det möjligheten att slutföra projektet på avtalad tid. Det är snarare en regel än undantag att tvister leder till att arbetet försenas.

ABS 18 standardvillkor är i detta sammanhang en bra utgångspunkt som ger konsumenten större trygghet och ett mer anpassat och detaljerat regelverk. Men ABS 18 kan naturligtvis inte omfatta alla situationer och önskemål. Många frågor behöver dessutom regleras mer detaljerat än ABS 18 anger. Här följer de 10 vanligaste misstag vi ser när småhusentreprenader upphandlas och ABS 18 tillämpas.

1. Hantverkarformuläret används istället för ABS 18

Ett vanligt misstag är att Hantverkarformuläret används istället för ABS 18. Hantverkarformuläret är ett standardavtal som ska användas för reparations-, renoverings- eller ombyggnadsarbeten – inte för hela nybyggen. Hantverkarformuläret kan användas t.ex. när villan ska få ett nytt lager färg, nytt tak, husgrunden repareras eller badrummet renoveras. Den senaste versionen (som det också hänvisas till i ABS 18) är Hantverkarformuläret 17.

2. Oklar beskrivning av projektet

Det kanske allra viktigaste när det gäller komplettering av ABS 18 är att det specifika projektet beskrivs detaljerat. Vad är det som ska byggas, vilka material ska användas och vad ingår i entreprenaden? Detta görs helst i samarbete med en sakkunnig som är anlitad för att tillvarata just ditt intresse som beställare. På så vis kan beställningen bli tillräckligt klar och tydlig och därmed blir slutpriset ingen obehaglig överraskning och projektet drar inte heller ut på tiden. Kom ihåg att entreprenören inte är skyldig att ta på sig nya uppdrag av dig utöver avtalet. Det är därför viktigt att beställaren noga tänkt igenom projektet och vad som önskas och anger det i avtalet direkt.

3. Otillräcklig reglering av ÄTA-arbeten

När avtalet inte tydligt reglerar vad som ska ingå i ett projekt är det är det vanligt att beställaren ställs inför att entreprenören anser att det tillkommer behov av ÄTA-arbeten (ändrings-, tilläggs- och avgående arbeten). OM ÄTA innebär en merkostnad är det vidare viktigt att formerna för hur det beställs och vad det kostar osv. är tydligt reglerat i avtalet. ÄTA är en fråga som i stort sett alltid uppkommer under en entreprenad.

4. Otillräcklig kunskap om besiktning

Ytterligare ett vanligt förekommande misstag är att beställaren inte får klart för sig vad som menas med besiktning och vilka olika besiktningar som finns och vem som ska beställa dessa och när beställaren har rätt att påkalla besiktning. Det kan t.ex. leda till att nödvändiga förbesiktningar hoppas över eller att beställaren inte förstår att göra rätt typ av besiktning i rätt tid och i sämsta fall inte får fel avhjälpta.

5. Villkor om vite vid försening saknas

Något som saknas i ABS 18 är villkor om rätt till vite vid försening. Att införa ett sådant villkor är naturligtvis till fördel för dig som är konsument. Här behöver du normalt hjälp med att formulera vitesklausulen på ett ändamålsenligt sätt.

6. Oklart vem som ska sköta myndighetskontakter

Det bör vara tydligt nedskrivet i avtalet vem av parterna som ska ansvara för de myndighetskrav som ställs och de myndighetskontakter som kommer att behövas gällande bygglovet. Utöver bygglovsansökan behövs t.ex. en kontrollplan. Ett startbesked och ett slutbesked krävs. Det är i detta sammanhang viktigt att komma ihåg att det alltid är du som fastighetsägare och byggherre som är ansvarig gentemot myndigheterna. Byggherren är enligt Plan- och Bygglagen ”den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten”.

Visst ansvar stannar dock på entreprenören. Det finns regler i arbetsmiljölagen som säger att miljöansvaret för entreprenaden överförs på din entreprenör vid en totalentreprenad. Om du däremot väljer att dela upp en entreprenad, stannar miljöansvaret på dig.

7. Otillräcklig kontroll av försäkringar

Även om ABS 18 reglerar vilka försäkringar som entreprenören ska ha är det många som missar att säkerställa att den entreprenör som anlitats verkligen har det försäkringsskydd som krävs. ABS 18 anger endast minimiskyddet, ytterligare försäkringar utifrån ett visst projekts särskilda behov kan behövas och det krävs då förstås att detta särskilt regleras. Du som konsument bör också kontrollera vilka certifieringar som finns hos entreprenören samt vilket skydd som finns om entreprenören skulle gå i konkurs.

8. Ofördelaktiga betalningsvillkor

Ett annat misstag som förekommer är att beställaren accepterar ofördelaktiga betalningsvillkor som t.ex. att för stor del av betalningen ska ske i förskott. Ett sådant villkor innebär att du som beställare förlorar ditt bästa, sannolikt enda, påtryckningsmedel. Det är grundläggande att kunna hålla inne betalning vid en tvist.

Det är också mycket viktigt att det framgår om projektet har ett fast pris eller om det ska ske på löpande räkning och hur betalning för ÄTA-arbeten ska beräknas. Det finns vissa regler som säger att det konsumenten påstår om priset är det som gäller, men det finns tyvärr i nästan varje entreprenad oklarheter kring priset. Vilka betalningsvillkor som passar bäst måste bedömas individuellt för varje entreprenad i fråga. I ett sådant fall kan en tekniskt sakkunnig också vara till hjälp med att bedöma vad som är rimligt att betala.

9. Starttid och sluttid

Det kan verka förvånande, men många glömmer bort att avtala start- och sluttid. Start- och sluttid är såklart avgörande på många punkter. Kanske ska huset vara klart ett visst datum för inflyttning för att undvika att beställaren behöver ta in på hotell? Kanske föreskriver bygglovet en tidpunkt när det ska vara klart? Och vilken tidpunkt ska vitet räknas ifrån? Luta dig inte mot offertens ungefärliga tidsuppskattning!

10. Avtalet uppdateras inte vid ändrade förhållanden

Slutligen görs ofta misstaget att avtalet inte uppdateras när ändringar i projektet äger rum. Ofta uppkommer ett behov av att beskrivningar eller ritningar uppdateras under projektets gång. Hur påverkar det priset? Sluttiden? Detta måste givetvis också avtalas.

Inlägget 10 vanligaste misstagen avseende ABS 18 dök först upp på Bostadsjuristerna.

1. Tar in offerter via nätet

De av oss som är gamla nog att komma ihåg undrar idag hur vi egentligen kunde leva innan Internet. Allt från att titta på film och följa vänner på sociala medier till att handla aktier och ta banklån för att köpa bostadsrätt sköts idag via Internet. Det är i de allra flesta fall smidigt och därför kan det kännas naturligt att också ta in offerter på badrumsrenovering via Internet. Många entreprenörer har hemsidor där de lovar snabb offert efter att du fyller i ett webbformulär. Det gäller att inte göra misstaget att lita på dessa webbofferter och ställa in sig på att de ger en realistisk bild på vad det kommer att kosta. Offerter som tagits in via nätet utan faktisk påsyn av det badrum eller våtrum som ska renoveras bör tas med en stor nypa salt. Särskilt misstänksam bör man vara mot entreprenörer som inte ens vill komplettera med ett besök för att lämna en slutgiltig offert.

2. Anlitar billigaste firman

Seriösa företag gör som sagt offerter på plats. De företag som gjort en ordentlig genomgång av förutsättningarna har naturligtvis mycket större möjlighet att göra en riktig bedömning av vad det till sist kommer att kosta. Det gäller då att du inte ställt in dig på de priser du fått via nätet. En badrumsrenovering kan gå på flera hundra tusen och det är frestande att låta priset vara den avgörande faktorn. Vid val av entreprenör måste man dock göra en helhetsbedömning. Att en offert ligger väsentligt lägre än andra är också ofta ett tecken på att offerten inte är genomarbetad. Det är alltför vanligt att kunder i slutänden, på grund av en massa tilläggsarbete, får räkning på ett belopp som är dubbelt så stort som det som angavs på offerten.

Att tänka på i samband med detta är också att du måste ha ett bra förfrågningsunderlag innan du börjar ta in offerter. Du måste ha klart för dig vad det egentligen är vad du vill ha. Om du endast har en vag idé av vad du vill ha bör du jobba vidare på underlaget innan du börjar ta in offerter. De flesta byggföretag erbjuder endast just byggnation och är inte inredningskonsulter. Den där magiska upplevelsen vi ser på TV då de får precis vad de ville ha, trots att de inte ens visste vad de ville ha, existerar sannolikt endast på TV. Skulle du ha turen att få uppleva det är chansen att du också får det pris du ville ha väldigt liten.

3. Tar inga, eller kontrollerar inte, referenser

Ett vanligt misstag är också att överhuvudtaget inte efterfråga, eller kontrollera entreprenörens referenser. Det är ganska lätt och kostar inte alltför mycket att sätta upp en hemsida som ger ett professionellt intryck full med recensioner från nöjda kunder. Det är heller inte säkert att ett företag som inte har en snygg hemsida är sämre. Det bästa sättet att få en riktig bild av företaget är att fråga efter och verkligen kontakta lämnade referenser. Fråga också gärna efter referenser på jobb som utförts för flera år sedan så att det funnits tid att upptäcka eventuella fel.

4. Säkerställer inte att arbetet utförs fackmannamässigt

Allt slags byggnationsarbete ska utföras fackmannamässigt dvs. enligt de regler och standarder som gäller inom branschen. För dig som är bostadsrättshavare kräver också ofta föreningens stadgar eller ordningsregler att ett renoveringsarbete ska vara fackmannamässigt utfört annars kan du i värsta fall bli personligen skadeståndsskyldig mot föreningen om det uppkommer skador på andra delar av fastigheten till följd av din renovering. De flesta försäkringsbolag kräver också som ett minimum att ett arbete ska vara fackmannamässigt utfört för att försäkringar ska gälla. Som privatperson gäller det alltså att vidta de åtgärder du kan för att se till att din badrumsrenovering genomförs fackmannamässigt. Att anlita en fackman är ingen garanti i sig att arbetet kommer att utföras fackmannamässigt. Samtidigt är det inte alldeles omöjligt att en duktig gör-det-självare kan utföra ett fackmannamässigt arbete. De två bästa åtgärder som kan vidtas för att säkerställa fackmannamässighet är att det skrivs in som ett villkor i avtalet samt att se till att den hantverkare du anlitar har s.k. våtrumsbehörighet. Se vidare nästa punkt.

5. Kontrollerar inte att våtrumsbehörighet finns

Att kunder inte kontrollerar våtrumsbehörighet är ett ganska vanligt misstag. Vad är då egentligen våtrumsbehörighet? Våtrumsbehörighet får en hantverkare genom att bli auktoriserad eller certifierad av en branschorganisation. Just nu finns det flera organisationer i Sverige som auktoriserar vilket kan vara förvirrande. Man talar främst om BBV och GKV. BBV står för Byggkeramikrådets branschregler för våtrum och GKV för Golvbranschens våtrumskontroll. Sen finns även Säker vatten vilka auktoriserar VVS-installatörer. Auktoriserad, dvs. behörig, blir man genom att gå kurser och följa de regler och krav som organisationen ställer. De företag som har auktorisering har rätt att utfärda certifikat att arbetet utförts i enlighet med gällande regler – att det är fackmannamässigt utfört. Generellt ska du kunna lita på att certifieringen som ett minimum omfattar gällande bygglagstiftning men i övrigt kan det finnas avvikelser mellan de regelverk som de olika organisationerna har. Det är också viktigt att auktoriseringen är aktuell. Idealt anlitar du en entreprenör som är certifierad av alla dessa organisationer. Det kan också vara av värde att ringa till ditt försäkringsbolag och fråga vilken auktorisering de godkänner för att din hemförsäkring ska vara giltig om det uppstår problem. Sist men inte minst ska du försäkra dig om att den vars behörighet du kontrollerat blir den som utför arbetet, inte någon annan, t.ex. en underentreprenör som saknar behörighet.

6. Kontrollerar inte entreprenörens ekonomiska status

Ett misstag som kan bli väldigt ödesdigert är att inte kolla upp ett företags ekonomiska status. Går företaget i konkurs under, eller efter att arbetet felaktigt utförts har du väldigt liten chans att få felet avhjälpt eller någon ekonomisk kompensation. Övriga omständigheter säger heller inte så mycket om en entreprenörs finanser. Det spelar ingen roll hur duktig en kakelläggare är eller hur goda referenser han har, den ekonomiska sidan kan fortfarande vara en svag punkt. Innan du anlitar en entreprenör bör du åtminstone kolla upp om företaget finns i Kronofogdemyndighetens register.

Läs mer här om vilka kontroller du kan göra: anlitande av hantverkare.

7. Skriver inte avtal

Att ha ett skriftligt avtal som reglerar inte bara priset men också alla andra slags frågor som kan uppkomma är det bästa sättet att se till all tråkiga missförstånd och konflikter inte uppkommer. Även om ett muntligt avtal i sig är giltig eller en offert i princip kan räknas som ett avtal bör alltid ett riktigt avtal upprättas. I avtalet bör det finnas klausuler om pris, tid, ändringar, fackmannamässigt utförande, ersättning vid förseningar m.m. samt även om du har särskilda önskemål. Som ett minimum bör ett i branschen förekommande standardformulär användas.

8. Använder inte egen jurist för att kontrollera avtal

De allra flesta företag använder avtalsmallar, som bygger på standardformulär, som de ber dig att skriva på. I de allra flesta fall räcker dessa ganska långt men det allra bästa är att ta avtalet till din egen bostadsjurist innan du skriver på. Standardavtal passar inte i alla situationer och har företag själva arbetat fram avtalet är det naturligtvis skrivet till fördel för dem. Kanske har du särskilda önskemål eller kanske finns det villkor som du varken vill eller bör acceptera. Särskilt viktigt är det att anlita en egen jurist om du inte förstår allt som står i avtalet. Avtal i konsumentförhållanden ska vara skrivna på ett sådant sätt att privatpersoner utan särskild juridisk kunskap förstår dem. Om du inte gör det kan det vara ett varningstecken i sig och du bör heller inte godta förklaringar som ges muntligen från företaget.

9. Accepterar arbete på löpande räkning

Ytterligare ett vanligt misstag är att acceptera arbete på löpande räkning dvs. utifrån antal arbetade timmar. Även för en erfaren entreprenör kan det vara svårt att bedöma det exakta antal timmar som krävs för ett arbete. Löpande räkning är alltså väldigt svårt att kontrollera och leder ofta till ett högre pris.

Läs mer här om: löpande räkning

10. Utför inte besiktning

Slutligen ser vi ofta misstaget att ingen slutbesiktning utförs eller att privatpersonen accepterar den besiktning som entreprenören själv utför. Att chefen på företaget kommer ut och kontrollerar arbetet går inte att jämföra med en besiktning av en oberoende besiktningsman. Just när det gäller badrumsrenovering/våtrumsrenovering bör det till och med göras besiktningar efter vissa särskilt kritiska skeden av renoveringen t.ex. när tätskikt lagts, eftersom det är mycket svårt att korrigera vissa fel i efterhand utan att behöva riva ner hela arbetet och börja om från början. Ett seriöst företag som är auktoriserade bör inte ha något emot att du skriver in i avtalet att oberoende besiktning också ska göras vid vissa tidpunkter under arbetets gång.

Inlägget 10 vanligaste misstagen vid badrums- och våtrumsrenovering dök först upp på Bostadsjuristerna.

I Sverige är omsättningen på bostadsrätter större än någonsin och varje år utförs hundratusentals entreprenader. Slutresultatet är för många en källa till glädje men själva processen kan vara krävande till den grad att det nu skrivs artiklar om hur man ska undvika att “renovera bort relationen”. De arbeten som utförs har dessutom genom åren blivit allt mer kostsamma. En genomsnittlig renovering kostar ungefär en kvarts miljon kronor och nästan var tredje renovering blir dyrare än den tänkta budgeten. Dessutom använder sig allt fler av krediter för att finansiera sina renoveringar. Mot bakgrund av detta är det inte konstigt att det upplevs mycket påfrestande när du upptäcker fel i din nyinköpta bostadsrätt eller att det blir fel i entreprenaden. Enligt lag har du rätt till så kallat avhjälpande vilket innebär att den part som sålt bostadsrätten eller den hantverkare som utfört en entreprenad ska åtgärda felet.

Det förekommer missförstånd när det gäller avhjälpande och det begås en inte oförsvarlig del kostsamma misstag. Nedan följer de fem vanligaste misstagen i samband med avhjälpande.

1. Konsumenten åtgärdar själv fel och vill ha ersättning i efterhand

Vid fel i en entreprenad – när det nylagda golvet börjar bukta eller färgen på villan efter några veckor i solen ändrar färg – vill man naturligtvis ha felet åtgärdat så snart som möjligt. Vissa händiga människor åtgärdar själva eller så väljer man av olika anledningar att anlita någon annan än den ursprungliga entreprenören. Avhjälpande låter som något som ska hjälpa dig som köpare av en tjänst (en konsument) och du har mycket riktigt enligt lag en rätt till avhjälpande. De flesta standardavtal som används för entreprenader hänvisar också direkt till konsumenttjänstlagen (KtjL) i denna del. Enligt § 20 i KtjL har du rätt att kräva att näringsidkaren inom rimlig tid avhjälper felet om det inte medför olägenheter eller kostnader för näringsidkaren som är oskäligt stora i förhållande till felets betydelse för dig.

Vad många dock inte är medvetna om är att det också enligt samma paragraf finns en rätt för näringsidkaren (entreprenören) att avhjälpa ett fel även om du som konsument inte krävt eller ens vill det. Av detta följer att du i normala fall inte har rätt att neka en entreprenör möjligheten att avhjälpa. Det går inte att åtgärda ett fel och i efterhand kräva entreprenören på ersättning. Detta är ett mycket kostsamt misstag eftersom rätten till ersättning faller bort om entreprenören inte fått möjlighet att avhjälpa felet.

2. Konsumenten vägrar att låta entreprenören avhjälpa

I vissa fall begår också konsumenter misstaget att vägra låta hantverkaren ens försöka avhjälpa felet vilket som ovan förklarats kan leda till att rätten till ersättning går förlorad. Man kanske helt enkelt inte litar på den hantverkare som redan gjort fel. Vi får ofta frågan om man i alla lägen måste låta en entreprenör avhjälpa? Svaret på den frågan är att det finns undantag. Enligt lag har du som konsument rätt att avvisa ett erbjudande om avhjälpande om du har ett särskilt skäl. Enligt praxis från Högsta domstolen (HD) kvalificerar sig betydande besvär eller olägenhet för dig eller att ett företag uppträtt störande, visat bristande hederlighet och på annat sätt åsidosatt dina intressen som särskilda skäl. Med andra ord handlar det om fall då entreprenören uppenbart misskött sig. Hade du oturen att anställa Sveriges sämsta hantverkare som förutom att göra ett dåligt jobb dessutom passade på att ta sig en titt när du hoppade ur duschen och trodde att ditt kylskåp var öppet för alla har du rimligen särskilda skäl att neka just denna entreprenör.

I normala fall är det dock svårt att neka en entreprenör rätten att avhjälpa. I många standardavtal t.ex. AB 04 (Allmänna bestämmelser för upphandling och avtal avseende entreprenader) är det dessutom inskrivet som ett villkor att beställare har skyldighet att lämna entreprenörer tillträde, d.v.s. se till att de har möjlighet att komma in och avhjälpa fel. Att inte göra det kan utgöra ett avtalsbrott och leda till skadeståndskrav från entreprenören.

3. Vet inte om att säljare av bostadsrätter har rätt att avhjälpa fel

Även säljare av bostadsrätter har en rätt att avhjälpa fel. Detta följer av § 36 i köplagen där det uttryckligen anges att även om en köpare inte kräver det så har säljaren rätt att på egen bekostnad avhjälpa ett fel om det kan ske utan väsentlig olägenhet för köparen. Nekar du säljaren möjlighet att avhjälpa ett fel kan du förlora rätten till prisavdrag. Undantag görs dock för situationer där det inte “skäligen” kunde krävas att köparen skulle avvakta avhjälpande. Börjar det läcka i ditt badrum på en lördag kväll tre veckor efter att du flyttat in i din nya bostadsrätt och du istället för att vänta tills du kan få tag på säljaren anlitar första tillgängliga rörmokare har du inte förlorat din rätt till ersättning.

4. Blandar ihop regler som gäller för bostadsrätt och fastighet

Bostadsrätter är till skillnad från fastigheter lös egendom och faller därmed under köplagen. För fastighetsköp gäller däremot reglerna i jordabalken (JB) och i denna finns ingen rätt för säljare att avhjälpa. Många köpare av bostadsrätter är inte helt på det klara med vilka regler som gäller vilket kan leda till onödiga misstag som det ovanstående att säljaren nekats möjlighet att avhjälpa fel.

5. Ställer inga krav på hur avhjälpandet ska ske

De flesta konsumenter vill vanligtvis att den ursprungliga entreprenören ska komma och avhjälpa felet och är villiga att samarbeta. Gör dock inte misstaget att inte ställa några krav på hur avhjälpandet ska ske. För det första ska ett avhjälpande ske inom skälig tid efter en reklamation. Denna bedömning ska göras ur konsumentsynpunkt och beror på faktorer som hur stort felet är och ditt behov av att felet åtgärdas. Generellt är skälig tid en relativt kort tid. Se också till att det arbete som utförs för att avhjälpa ett fel besiktigas av en oberoende besiktningsman som kan bedöma om arbetet utförts fackmannamässigt.

Sammanfattningsvis är det viktigaste att komma ihåg när det gäller avhjälpande att det är en rättighet som du har i egenskap av konsument eller köpare men att det också är en rättighet på entreprenörens/säljarens sida som du inte i normala fall har rätt att neka utan att det leder till ekonomisk förlust för dig, i sämsta fall att du helt förlorar din rätt till ersättning.

Inlägget Avhjälpande – De 5 vanligaste misstagen dök först upp på Bostadsjuristerna.

1. Vad är ÄTA-arbeten?

ÄTA är en vedertagen förkortning inom byggbranschen som står för ändring, tillägg och avgående. Det handlar om åtgärder som beställs eller måste läggas till utanför den ursprungligen avtalade entreprenaden. Kanske kommer du efter beställning på att du vill ha klinkers istället för trägolv.

För att ett arbete ska betraktas som ÄTA krävs att det är väsentligen relaterat till det ursprungligen beställda arbetet och utförs under den pågående entreprenaden. Gränsdragningsfrågor kan dock uppkomma. Handlar det om ÄTA eller en kompletterande entreprenad? För att det ska vara fråga om en ÄTA ska det i princip inte gå att lägga den kompletterande delen åt sidan för slutförande vid ett senare tillfälle. Tillkommande arbete som beror på entreprenörens egna rutiner eller interna omständigheter räknas dock inte som ÄTA. Om entreprenören exempelvis angett att ett arbete ska utföras till ett fast pris men därefter anger att det uppstod ”tilläggstimmar” på grund av att arbetet utfördes av en nyanställd golvläggare, har detta inte gett upphov till ÄTA-arbeten. Detta ska du därför inte betala extra för.

2. Borde inte ÄTA-arbeten ingå i avtalet?

Vid upphandling av entreprenader är pris vanligtvis en avgörande faktor. Många väljer – om inte det billigaste – så ofta något av de billigare anbuden. Att sedan drabbas av en betydande mängd ej beställda ÄTA-arbeten som gör att det till sist blir mycket dyrare – eller till och med det dyraste anbudet – är naturligtvis mycket tråkigt. Antagligen tycker du att alla dessa åtgärder redan borde omfattas av avtalet. Beroende på hur ditt avtal är utformat så kanske de också tolkningsvis gör det (och blir då inte ÄTA-arbeten).

Allmänt kan sägas att det är av avgörande betydelse att entreprenaden föregås av en bra upphandling och att ett tydligt avtal träffas. Särskilt vid större byggnationer kan det vara svårt även för en erfaren hantverkare att göra en fullständig bedömning av slutkostnaden. Oförutsedda händelser som att det upptäcks fuktskador eller att det bott en hel musfamilj i väggen i din tvättstuga kan inte heller läggas entreprenörens till last. Därför ska ÄTA-arbeten, hur de ska hanteras, kommuniceras och prissättas finnas väl reglerat i avtalet så att de inte kommer som totala överraskningar. Att entreprenören gjort felbedömningar för att denne inte varit medveten om skyddsregleringar eller viss byggstandard kan ändå ge upphov till onödiga konflikter Är det däremot du som inte har kontrollerat uppgifter som ankommer på dig, som t.ex. att det finns ett servitut på din fastighet som gör att gäststugan inte kan byggas där du valt att placera den, kan det å andra sidan ge upphov till gränsdragningsproblem. Frågan är om det slutligt ska betraktas som ÄTA-arbete eller ej och om det kan aktualisera s.k. hindersersättning (skadestånd som du kan bli skyldig att ersätta entreprenören om du orsakat entreprenören extra kostnader).

Använder du dig av någon av branschens standardavtal (AB 04 eller ABT 06) finns visst konsumentskydd genom att entreprenören har en informationsskyldighet. Har du inte fått någon information och kostnaden för tillägget överstiger ett halvt basbelopp kan det finnas möjlighet att inte behöva betala. Informationen bör regelmässigt ges skriftligen.

3. Har entreprenören rätt/skyldighet att utföra ÄTA-arbeten?

Om du är obeslutsam och kanske lite spontan, varvid du löpande kommer på flertalet ändringar under arbetets gång har då entreprenören skyldighet att utföra detta extra arbete. Kanske önskar du ekgolv istället för björkgolv och gärna ett par fönster till. Utgångspunkten är att det som framgår av avtalet gäller. Enligt de flesta standardavtal går detta bra. Detta så länge dina ändrings- och tilläggsbeställningar kan anses ligga inom ramen för det ursprungligen beställda arbetet. Samma branschavtal ger också entreprenören rätt att få utföra alla eventuella ÄTA-arbeten.

Om du inte tycker att en viss åtgärd ska utföras har entreprenören rätt att utföra dem ändå? Kanske har du sett varje avsnitt av programmet “Bygglov” två gånger eller så säger din pappa som jobbat som snickare i 30 år att åtgärden är helt onödig. Generellt kan sägas att entreprenören kan ha rätt att utföra ändrings- och tilläggsarbeten som är nödvändiga ur bygg- eller säkerhetssynpunkt oavsett om du anser det överflödigt för att färdigställa arbetet enligt beställning. I vissa fall kan denna rätt följa av skyldigheter som hantverkaren har enligt konsumentskyddande lagstiftning. Det är också rimligt att en entreprenör ska ha rätt att lägga till åtgärder som krävs för att uppfylla att arbetet utförs på ett fackmannamässigt sätt enligt branschens gällande standarder. (Kanske var det 10 år sen pappa var yrkesverksam.)

4. Vem har bevisbördan avseende ÄTA-arbeten?

Vad gäller när man inte kan komma överens om vilka åtgärder som egentligen är ändringar eller tillägg? Vem är det som har bevisbördan för att en viss åtgärd inte ingår i avtalet och måste utföras som ett tillägg? Detta måste ses som en tvåstegsprocess. Först måste man försöka komma överens om vilka objektiva fakta som gäller. Sen, utifrån dessa fakta, får man tolka om en viss åtgärd ingår i vad som avtalats eller inte. Vem är det då som ska visa vad?

Tyvärr finns det inga helt entydiga svar men generellt kan sägas att den som påstår något oftast har ansvaret för att visa att det påståendet stämmer. I situationen att entreprenören påstår att du beställt ett arbete lär bevisbördan alltså ligga på entreprenören. Entreprenören ska visa att du faktiskt beställt en viss ändring. En följdfråga är om en muntlig beställning gäller? Eller hur explicit (tydlig) den måste vara? Räcker det att när du tittade förbi en dag så nämnde du att ett ekgolv nog skulle vara snyggare än det björkgolv som du beställt enligt avtalet? Bevisbördan lär i det fallet ligga på entreprenören med avseende på att denne inte kan anse ha uppfyllt sin informationsskyldighet.

Om det däremot är du som hävdar att en viss åtgärd inte var nödvändig enligt branschstandard eller att det skulle kunnat gå att lösa på ett annat billigare sätt lär det vara du som har att visa detta. Ibland förekommer det dessutom olika branschstandarder som skiljer sig från varandra. Du kan också söka hjälp genom att skaffa ett utlåtande från en besiktningsman.

5. Finns det någon gräns för hur mycket extra man behöver betala?

Frågan om hur ÄTA-arbeten ska vara prissatta bör vara väl reglerad i avtalet. Trots detta ”springer det” ibland iväg. Utifrån riktlinjer som återfinns i EU-direktiv talas det om att tilläggskostnader på grund av ÄTA-arbeten inte ska få överstiga 15 procent av entreprenadens värde. Om denna kostnadsnivå överstigs så anses det i stället vara fråga om en ändring av avtalet. Rättsläget är dock inte helt klart särskilt när det gäller stora entreprenader där det kan vara svårt, om inte näst intill omöjligt, att i förväg bedöma slutkostnaden för ett arbete. Om du som privatperson beställer en mindre entreprenad lär det dock vara rimligt att utgå ifrån att eventuella ÄTA-arbeten inte ska behöva överstiga 15 procent av den totala kostnaden.

Vi får ibland också frågan om man måste förskottsbetala. Såvida det inte står i avtalet är vårt råd att inte göra det. Som beställare och konsument får du bästa förhandlingsposition främst genom att ”hålla i plånboken”.

6. Hur ska jag skydda mig mot oönskade ÄTA-kostnader?

Det är lätt att bli ivrig när man väl bestämt sig för att nu är det dags att ta tag i ett byggprojekt eller kanske råder brådska av andra orsaker. Det absolut viktigaste när det gäller entreprenader är dock att göra ett bra förarbete. Skriv ett så detaljerat underlag som möjligt innan du tar in anbud.

Hitta sedan en seriös och kompetent entreprenör som kan göra en så bra förhandsbedömning som möjligt. Skaffa egen kunskap eller vid behov professionell hjälp och ställ tuffa frågor. Sen när det är dags att skriva ett avtal se till att det täcker även ÄTA-arbeten och alla detaljer runt dessa som informationsskyldighet, krav på godkännande, prissättning, acceptabel tid för färdigställande (trots ev. ÄTA-arbeten) o.s.v. Som tidigare nämnts är detta ett i juridiskt avseende komplicerat område så skaffa gärna juridisk hjälp redan från början.

Inlägget 6 vanligaste frågorna om ÄTA-arbeten dök först upp på Bostadsjuristerna.

Svenskar är dessutom kända för att vara trendsäkra och den renoveringsiver som råder gör att det även ställs höga krav på innanmätet. Med jämna mellanrum sveper nya trender över landet och plötsligt skaffar både grannarna till höger och vänster utekök och spabad eller bygger ut. Alla vill uppgradera och många som säljer ser till att renovera precis innan för att göra större vinst. Byggbranschen växer och kvaliteten på både nyproduktioner och olika entreprenader varierar kanske mer än någonsin.

Vad kan då du som konsument kräva när det gäller standarden på en fastighet som du vill köpa? Vad kan du ställa för krav vid en entreprenad? Den minimistandard som finns för att skydda konsumenten återfinns främst i konsumenttjänstlagen (KtjL) men regler hittas också bl.a. i köplagen (KöpL) och jordabalken (JB). I konsumenttjänstlagen står att en näringsidkare ska utföra en tjänst fackmässigt samt med tillbörlig omsorg ta till vara konsumentens intresse och samråda med denne i den utsträckning som krävs. Vad som sammantaget avses i reglerna är att ett arbete ska utföras på ett fackmannamässigt sätt. Vad betyder då detta begrepp och vilka problem uppstår när denna standard inte nås? Vi kommer här att diskutera de vanligaste frågorna som ställs när det gäller begreppet fackmannamässigt.

1. Vad betyder fackmannamässigt?

Vad betyder egentligen fackmannamässigt? Enligt en allmän definition så innebär det att ett arbete ska utföras på ett sådant sätt som normalt kan förväntas av en seriös fackman. Kravet kopplas alltså till de krav på kompetens som krävs inom den aktuella branschen. En snickare ska följa tillämpliga branschregler, en tapetserare sin branschstandard, en golvläggare sin branschs bestämmelser osv. Det handlar om att ett arbete ska utföras på ett sakkunnigt och yrkesmässigt sätt. Som synes är definitionen inte alldeles tydlig och problem uppstår när olika aktörer har olika uppfattning om vad som egentligen är fackmannamässigt. Vad som säkert kan sägas är dock att det inte handlar om att det behöver vara en yrkesverksam hantverkare som utför arbetet. Är du händig och själv kan göra ett jobb på ett professionellt sätt så kan det visst vara fackmannamässigt utfört. Det handlar heller inte om att det ska se snyggt ut, utan fokus ligger på funktion. Så länge ett badrum fungerar som det ska och inte medför någon skada kan det vara fackmannamässigt byggt trots att du tycker att det ser fult och till och med lite slarvigt ut. Tyvärr tycker ofta entreprenörer att begreppet betyder minsta godtagbara standard medan du menar att det ska innebära hög kvalitet.

2. Måste man avtala att ett arbete ska vara fackmannamässigt?

Hur kan du försäkra dig om att ett arbete utförs på ett fackmannamässigt sätt? Förlorar du rätten att kräva denna standard om det inte skrivs in avtalet? Ett avtal är en överenskommelse mellan två parter och kan egentligen innehålla vad som helst. Det finns inget krav på att ett avtal ska eller ens bör innehålla en klausul om att ett arbete ska utföras på ett fackmannamässigt sätt. Du har det här skyddet genom lagstiftningen. Skulle kravet inte finnas med i ett avtal förlorar du inte rätten att kräva att ett arbete ska uppfylla kravet på fackmässighet. Att skriva in det i ett avtal är dock naturligtvis ett sätt att skaffa sig ännu ett lager av skydd. Utförs ett arbete inte på ett tillfredsställande sätt kan man då för det första hävda att det är ett avtalsbrott.

3. Hur vet man att en renovering är utförd på ett fackmannamässigt sätt?

Detta problem uppstår ofta när man köper bostad. Hur ska du kunna försäkra dig om att ett arbete är fackmannamässigt utfört? Säljare lockar ofta med att kök och badrum är nyrenoverade. Med rätt styling och mjukt ljus ser det fantastiskt fint ut och du ser genast framför dig fredagsmys, bullbak och romantiska kvällar i det nyinstallerade badkaret som är stort nog för två. Vad kan väl vara tråkigare än att du efter tre månader upptäcker att det fuskats med kvaliteten på renoveringen. Istället för mysiga hemmakvällar och “halvåtta hos dig” får du en räkning på reparationer som gör att snabbnudlar och bruna bönor blir ett ovälkommet måste på menyn. Få privatpersoner kan själva bedöma om en renovering eller tillbyggnation utförts på yrkesmässigt sätt. Anlita därför gärna en besiktningsman som har den branschkunskap som krävs för att göra en tillförlitlig bedömning.

4. Kan en besiktningsman garantera att ett arbete är fackmannamässigt?

Om du då gör allt rätt och anlitar en besiktningsman som säger att allt ser bra; innebär detta någon slags garanti? Tyvärr finns det ingen möjlighet för besiktningsmän att lämna någon garanti att ett arbete är utfört fackmannamässigt enligt lagens mening. Det kan finnas delade meningar och olika standarder till och med i samma bransch för vad som egentligen är tillräckligt bra för att få kallas för ”fackmässigt”. När det gäller en juridisk tvist mellan en köpare och säljare eller kund och entreprenör har besiktningsmannens utlåtande endast bevisvärde, det utgör ingen absolut sanning. Samtidigt; desto större kompetens och erfarenhet den du anlitat har desto större tilltro sätts normalt till utlåtandet.

Innan du anlitar någon bör du alltså noga undersöka besiktningsmannen kompetens och bakgrund. Det är också viktigt att förstå att en värderingsman och en besiktningsman inte är samma sak. Fastighetsvärderarens jobb är att bedöma om ett pris är marknadsmässigt. Sannolikt kommer denna att påpeka om en renovering är dåligt utförd då det påverkar värderingen, men detta i sig säger ingenting om den är fackmannamässigt utförd eller inte. Man behöver alltså en byggteknisk undersökning av någon med byggingenjörsexamen eller motsvarande. Inom besiktningsbranschen marknadsför man sig också ofta med olika auktoriseringar och certifieringar, vilka naturligtvis är ett plus, men kom ihåg ingen av dessa ger någon 100-procentig garanti för att du får rätt i en tvist.

5. Vad händer om en besiktningsman underkänner ett arbete?

Vad händer då om en besiktningsman underkänner ett visst arbete? Som förklarats ovan innebär det inte automatiskt att du får rätt. En hantverkare är i sig inte en byggexpert och det är heller inte ovanligt att de vid en tvist själva anlitar oberoende besiktningsmän som kanske gör en annan bedömning än din besiktningsman. Att en besiktningsman underkänt ett arbete ger dig dock ett bättre förhandlingsläge. Kanske kan du förhandla till dig ett lägre pris eller så går entreprenören äntligen med på att korrigera ett arbete som du (och din besiktningsman) inte anser har utförts på rätt sätt.

6. Kan ett ej fackmannamässigt utfört arbete vara ett dolt fel?

När man köper hus eller bostadsrätt har man en så kallad undersökningsplikt. Du bör alltid anlita en besiktningsman för att försäkra dig om att du uppfyllt denna plikt. Dolda fel är fel som du, inte ens om du uppfyllt din undersökningsplikt, haft möjlighet att hitta. Felet ska också vara av ett sådant slag att det inte bör förväntas i en sådan bostad som du köper. Läckande vattenledningar är naturligtvis ett dolt fel (om det inte finns tydliga tecken som fuktfläckar) i ett nybyggt hus, men när en fastighet börjar komma upp i åren är det inte lika självklart. Dessutom bör felet påverka bostadens marknadsvärde negativt. Som svar på frågan så är alltså inte ett ej fackmannamässigt utfört arbete alltid ett dolt fel. Det kan vara helt uppenbart att en renovering inte utförts på ett proffsigt sätt, men för att det ska vara ett dolt fel måste uppfylla alla de krav som gäller och det finns ingen automatisk koppling till fackmannamässighet. Man bör också komma ihåg att standarden för vad som är fackmannamässigt måste bedömas utifrån den branschstandard som gällde när arbetet utfördes.

7. Vem har bevisbördan för att ett arbete är fackmannamässigt utfört?

Vad du som konsument tycker är en godtagbar standard är subjektivt och kan skilja sig ganska mycket från vad som är objektivt godtagbart dvs. vad som kvalificerar sig som fackmannamässigt. Om en tvist uppstår vem är det då som ska bevisa att ett arbete är fackmannamässigt utfört? Allmänt sett ligger det på dig att ett arbete inte håller måttet om du hävdar detta. Detta gör du genom att som ovan diskuterats anlita expertis. En bostadsjurist vet vilka beviskrav som gäller och vad ett besiktningsutlåtande bör innehålla och kan också hjälpa dig att hitta rätt besiktningsman.

8. Är ett arbete som utförts enligt avtal alltid fackmannamässigt?

Vid entreprenadtvister hävdar hantverkare ibland att de utfört ett arbete helt enligt din beställning och att det därför är fackmannamässigt utfört. Eller att det inte spelar någon roll hur det är med den saken när det är du som lagt beställningen och därför också ansvarar för resultatet. Detta är inte hållbara argument. Entreprenören har enligt reglerna en skyldighet att ta tillvara ditt intresse och samråda med dig och avråda från lösningar som inte är fackmässiga. Det här betyder att om du hittar på något byggnadstekniskt helt tokigt för ditt uterum bör entreprenören utifrån sin yrkeskunskap vänligt men bestämt avråda dig.

Inlägget Vad är fackmannamässigt utförande – De 8 vanligaste frågorna dök först upp på Bostadsjuristerna.

Det finns för- och nackdelar med båda alternativen. Visst är det skönt att veta exakt vad jobbet kommer att kosta, men det finns risk för att hantverkaren tar till i överkant för att försäkra sig om en god vinstmarginal. Det fasta priset blir då mer till hantverkarens fördel än en trygghet för dig. Om man inte särskilt kommit överens om exakt vilket slags material som ska användas finns därutöver risken att man får betala ett för högt pris i förhållande till kvaliteten.

Väljer du löpande räkning tar hantverkaren betalt per timme. Det här fungerar väldigt bra om du lyckas boka den pålitliga och eftertraktade hantverkaren med goda referenser och som jobbar effektivt så att han kan ta hand om nästa kund som väntar på utsatt tid. Tyvärr fungerar löpande räkning inte lika bra med hantverkare som inte kan planera sin tid eller som helt enkelt drar ner på takten för att debitera flera timmar. I de fallen blir jobbet på löpande räkning inte bara mycket dyrare, utan tar också längre tid än vad du trott.

Här följer fem av de vanligaste misstag som görs i samband med löpande räkning och som leder till problem.

1. Inget eller dåligt avtal

Det absolut främsta misstaget när det gäller allt entreprenadarbete är att det inte finns något avtal eller att det avtal som skrivits är dåligt. Att bara ha offerten som underlag räcker inte. Det måste finnas ett väl skrivet avtal där det klart och tydligt framgår vilka villkor som gäller för den tjänst du köper. Avtalet måste innehålla det exakta priset per timme, vad för slags moment som ska utföras och uppgifter om hur ofta och på vilket sätt hantverkaren ska redovisa hur många timmar som lagts ner och på vad. Ytterligare ett sätt att skydda sig är att avtala om ett takpris; det totala priset får då inte får överstiga en viss summa. Oavsett hur lång tid arbetet tar är det då det priset som gäller. Det går också att komma överens om ett ungefärligt pris. Detta kan det vara bra särskilt för större entreprenader för vilka det är svårt att bedöma omfattningen. Enligt lagstiftning får ett ungefärligt pris inte överskridas med mer än 15 procent (25 procent för mark- och rivningsarbeten)

Det absolut viktigaste är dock att du förstår vad som står i avtalet. Är du osäker; anlita en jurist eller annan expert som kan kontrollera och förklara avtalet för dig.

2. Fast pris med löpande räkning för tilläggsarbete

Ibland skrivs det avtal som innehåller ett fast pris men löpande räkning för eventuella tilläggsarbeten. Detta kan verka som en bra idé om man inte bedömer att det ska behövas så mycket extra tillkommande arbete. Tyvärr kan sådana här villkor missbrukas, vilket innebär att konsumenten debiteras arbete som man trodde skulle ingå i det fasta priset, men hantverkaren menar är tilläggsarbete – och då till en högre timtaxa.

3. Avsaknad av fackkunskap

Till skillnad från morfar som nog hade viss insikt i hur man byggde en bastu, och kanske tid att övervaka byggnationen, så saknar många idag grundläggande kunskap om byggande, renovering och allt som hör därtill. Visst är det många som fortfarande gör mycket själv, men det finns också en kategori som helt saknar intresse. De är beredda att betala för kunskapen och tiden. Väljer man löpande räkning behöver man skaffa sig kunskaper eller ytterligare hjälp, annars blir det svårt att bedöma om den tidsåtgång som hantverkaren redovisar är rimlig. Just svårigheten att bedöma vad som är skälig tid är ett stort problem för många. Hur lång tid ska det egentligen behöva ta att byta ut en toalett eller måla om en normalstor villa? Desto större arbete, desto svårare att bedöma vad som faller inom ramen för vad som är normalt. Rådet här är att läsa på själv eller skaffa hjälp från någon som är branschkunnig.

4. Kunden accepterar dåliga underlag

För att man överhuvudtaget ska kunna göra en bedömning av om debiterad tid är rimlig måste det, som nämnts ovan, finnas tillräckliga underlag. Det är hantverkarens skyldighet att klart och tydligt redovisa hur många timmar man arbetat, vem som utfört arbetet, när man gjort det och vad man gjort. Alltför ofta får kunder dåliga underlag, vilket leder till misstanke om att allt kanske inte står rätt till. Man ska inte acceptera otillräckliga tidsredovisningar, så ta för vana att kräva mer information om du inte är nöjd.

5. Kunden tror att den har bevisbördan

Väldigt få av oss har tid att övervaka och själv kontrollera hur mycket tid en hantverkare lägger ner. Ofta sker arbetet när vi själva är på jobbet och när sen räkningen kommer känns det svårt att ifrågasätta om man saknar insikt och bevis. Enligt ett nyligt avgjort (2016) rättsfall från Högsta Domstolen är det entreprenören (hantverkaren) som har bevisbördan för att han tagit betalt för ett rimligt antal timmar. Domstolen säger att det krävs underlag som gör det möjligt för konsumenten att bedöma vilket slags arbete som utförts, arbetets omfattning samt hur det slutgiltiga priset har beräknats. Om tidsredovisningen ensam eller i kombination med ett avtal inte ger någon klar bild över arbetet och hur olika moment fördelats så räcker inte det som bevisning.

Återigen ser vi alltså, och som det påpekats genomgående i denna artikel, hur viktigt det är med ett skriftligt, detaljerat avtal. För morfar räckte med ett fast handslag (“eftersom han visste var hantverkarna bodde”), men på dagens marknad gäller det att som konsument skydda sig. Det behöver inte vara svårt. Det finns väl skrivna standardavtal och mycket information på nätet t.ex. från konsumentverket, branschorganisationer m.fl. eller så söker du hjälp av en duktig bostadsjurist.

Inlägget De fem vanligaste misstagen vid arbete på löpande räkning dök först upp på Bostadsjuristerna.

I Sverige är det ofta regnigt, grått och under vissa månader nattsvart. Kanske är det därför det är så viktigt för oss med hem och inredning. Renoveringsprojekt är roliga och leder i de flesta fall till ett resultat som vi kan vara stolta över och som ökar vår vardagstrivsel. Förutom när du råkar ut för en inkompetent hantverkare och det börjar gå fel och – i värsta fall – dessutom visar sig vara fråga om en så kallad fuskbyggare.

Hos oss på Bostadsjuristerna får vi många frågor om hur man ska hantera hantverkare som inte gör sitt jobb ordentligt. De dyker inte upp när de ska, tar längre tid på sig än vad de lovat, verkar helt ha tappat intresset för ditt projekt, tar betalt för extra material som de aldrig berättat att de behövde – eller försöker fakturera dig för deras parkeringsböter. Exemplen är många. Hur undviker man då en sådan situation? Här följer en lista på vanliga misstag som vi ser att konsumenter gör och som man bör undvika.

1. Inget eller ett dåligt avtal skrivs

Det absolut bästa man kan göra för att skydda sig mot oärliga hantverkare är att göra ett gott förarbete. Det är lätt att vara ivrig när man väl bestämt sig. Kanske ditt badrum är i ett sådant dåligt skick att det verkligen behöver åtgärdas snabbt. Det lönar sig dock alltid att leta efter en hantverkare med goda referenser och ett stabilt företag. Se gärna vår artikel om just anlitande av hantverkare.

När du väl bestämt dig; se till att ett riktigt avtal skrivs mellan dig och hantverkaren. Enbart offerten räcker inte. Man ska också passa sig för dåligt skrivna avtal, ett exempel på detta är hantverkare som kommer dragandes med 30 sidor fullspäckad text som endast en branschjurist kan förstå eller bara en enda sida där hantverkaren lovar att ta ansvar för allt och vara så försiktig som möjligt. Det kan ju verka professionellt med en snygg logga från en dyr advokatbyrå, men ett bra avtal ska vara skrivet på ett sådant sätt så att vem som helst ska kunna (och vilja) läsa det. Saker och ting ska vara klart formulerade och lätta att förstå. Inom branschen finns det standardavtal som Hantverkarformuläret och ABS 09 som kan rekommenderas.

Ett bra avtal ger dig information om hur frågor som uppkommer ska lösas och skyddar dig mot framtida problem. Konsumenttjänstlagen gäller för hantverks/entreprenadtjänster som en konsument beställt. Lagen ger dig som konsument vissa rättigheter och skydd men dessa är övergripande. Utan ett avtal blir det väldigt svårt att reda ut vem som ska stå för till exempel extra material när ord står mot ord. Hantverkaren säger att du gått med på att betala extra material, medan du kommer ihåg att allt material skulle ingå. Känner du dig osäker på ett avtals innehåll? Gå till en bostadsjurist och få det kontrollerat och förklarat innan du skriver på.

2. Kunden betalar i förväg

Det förekommer att hantverkare vill ha betalt i förväg. Kunden befinner sig sedan i en situation där man betalat, men fått felaktigt eller inte färdigt resultat och vill ha pengarna tillbaka. Det finns inget krav i lag att betala i förväg. Man har ingen skyldighet att betala innan ett arbete utförts. Däremot kan det vara rimligt med delbetalning efter varje utförd fas, särskilt när det gäller större jobb. Kräver en hantverkare betalt i förväg så anlita någon annan. Att man vill ha betalt i förväg kan också vara ett tecken på att ekonomin är dålig i företaget. Går företaget i konkurs är chansen att få tillbaka några pengar överhuvudtaget i stort sett borta.

Som konsument ska man alltid komma ihåg att det absolut bästa förhandlingsvapnet man har är sina pengar.

3. Kunden vet inte hur man formellt bestrider en faktura

För att du ska kunna använda dig av det skydd som konsumenttjänstlagen ger gäller det att du bestrider en faktura på rätt sätt. Att du säger till hantverkaren att du minsann inte tänker betala räcker tyvärr oftast inte. Ett bestridande, d.v.s. att du inte vill betala, bör vara skriftligt och skickas per e-post eller brev. Glöm inte att spara din egen kopia. Det är också viktigt att noga ange varför du tycker att du inte ska behöva betala. Det kan också vara av värde att anlita en besiktningsman om du behöver stöd för att arbetet inte är korrekt eller t.o.m. ofullständigt utfört.

Att först i efterhand hävda att du inte betalade en faktura för att du var missnöjd minskar dina chanser att få rätt. Man måste med en gång när man är missnöjd med någonting meddela detta. Tänk också på att det är du som ska kunna visa att du faktiskt bestritt, därför är dokumentation av bestridandet viktigt.

4. Kunden faller för hantverkarens hot om inkasso och kronofogden

Kanske befinner du dig en situation där du inte är nöjd med det arbete som utförts och du har meddelat att du inte tänker betala innan felet är fixat. Har du otur så vägrar hantverkaren att medge att felet ens existerar och hotar istället med att inte göra färdigt resten av jobbet innan du betalar. I värsta fall hotar hantverkaren med att gå till inkasso eller kronofogden och påstår att du kommer att få en betalningsanmärkning (så nästa gång du vill ta ett billån så kommer det inte att gå). Många gör misstaget att falla för detta och betalar trots att man inte är nöjd.

Du är inte skyldig att betala bara för att ett inkassoföretag kontaktar dig. Har du bestridit en faktura hos hantverkaren så bestrid också inkassoföretagets krav. Det är hantverkarens företag som ska bevisa att du är skyldig pengar. En privatperson kan inte få en betalningsanmärkning innan det är fastställt i dom eller utslag att du faktiskt är skyldig företaget pengar.

5. Kunden anlitar ett annat företag för att göra färdigt jobbet

Att försöka leva ett normalt liv omgiven av byggdamm vecka efter vecka eller månad efter månad frestar på. För att inte tala om att behöva använda en bajamaja och duscha på jobbet. Vid trubbel med hantverkaren och när hela bygget står stilla tappar man lätt tålamodet och anlitar en annan hantverkare. Problemet är löst, förhoppningsvis, men tyvärr kan det uppkomma jobbiga följdproblem. Den första hantverkaren säger att det inte fanns någon grund föra att häva avtalet och vill ändå ha full betalning. Eventuella garantier som denna lämnat på arbete och material kan också sätts ur spel helt eller delvis.

För att inte förlora för mycket pengar i slutändan är det därför oftast det bästa att fortsätta jobba med den ursprungliga hantverkaren, trots att det kan kännas väldigt frustrerande. Dina 72 telefonsamtal och till sist ganska arga textmeddelanden hjälpte inte. Men en väl formulerad skrivelse från en jurist kan få igång processen och kommunikationen igen. De flesta hantverkare föredrar att försöka fixa (avhjälpa) fel framför att helt förlora jobbet och inte veta hur mycket de till sist kommer att få betalt.

Som konsument och kund måste du också visa att hantverkaren fått möjlighet att avhjälpa ett fel och sedan faktiskt inte gjort det för att du ska ha rätt att häva avtalet mellan er. Agerar du för fort kan det, förutom att du riskerar att behöva betala två hantverkare, finnas risk för att du blir skadeståndsskyldig gentemot den första hantverkaren för att du hävt avtalet utan grund.

För att drömmen inte ska förvandlas till en mardröm; undvik dessa misstag. Skaffa flera offerter och anlita en erfaren, välrenommerad hantverkare, se till att det finns ett skrivet avtal (som du förstår), betala först efter utfört arbete, känn till dina rättigheter och ha is i magen när det uppstår problem. Se också till att dokumentera hela processen. För gärna en dagbok med bilder över hela projektet och bestrid alltid skriftligt. Även om du redan har begått något av dessa misstag så finns det hjälp att hämta. En erfaren bostadsjurist kan hjälpa dig att reda ut situationen.

Inlägget Bestrida faktura från hantverkare – de 5 vanligaste misstagen dök först upp på Bostadsjuristerna.

Det bästa du kan göra för att skydda dig är att sätta dig in i de regler som gäller för entreprenadarbete innan du börjar att ta in offerter eller så väljer du att jobba med en bostadsjurist.

Här följer 10 av de vanligaste misstagen som folk gör när de anlitar hantverkare.

1. Dålig kontroll av behörigheter

Kontrollera alltid att hantverkaren har rätt behörigheter. Detta är särskilt viktigt vid elinstallationer, rördragning och badrumsrenovering. Exempelvis krävs svåra beräkningar gällande stommens hållfasthet om du vill riva ut väggar och då vill du vara säker på att hantverkaren har den kompetens han säger att han har.

2. Dålig kontroll av referenser

Många missar att ta referenser och även om man gör det så följer man inte upp. Att ringa åtminstone en referens är en billig försäkring mot framtida problem. Fråga om arbetet gick som planerat, om det uppstod några problem och om kostnaden blev vad som kommits överens om, utan extra avgifter. Även om den du ringer inte haft några problem (vilket ju är sannolikt eftersom den lämnades som referens) kan du fråga hur den personen tror att den tilltänkta hantverkaren skulle hanterat ett problem om det uppkommit. Byggprojekt tar ju ofta en hel del tid och under den tiden utvecklar man ofta en god känsla för hur pålitlig en person, eller ett företag, faktiskt är.

3. Dålig kontroll av bolaget och dess företrädare

Även om en hantverkare är professionell och kapabel att göra ett fantastiskt jobb kan företaget som står bakom vara mindre bra. Det är därför bra att kolla upp företaget i sig och inte bara det arbete de utfört. Du kan själv hitta uppgifter om ett bolags omsättning och antal anställda via allabolag.se. Vissa bolag skapar en bild av att de är större och mer etablerade än de faktiskt är. Att en entreprenör har flera äldre företag som har gått i konkurs är också ett varningstecken. Du kan också ringa kronofogden och tingsrätten och fråga om det finns obetalda skulder eller pågående tvister med kunder eller leverantörer.

4. Entreprenören ges fria händer med offerten

Det kan vara svårt att jämföra olika hantverkares prissättning (offerter) eftersom olika saker ingår i dem. För att undvika detta är det bästa man har helt klart för sig vad det är man vill ha gjort innan man börjar leta hantverkare. Skapa ett förfrågningsunderlag d.v.s. en lista på exakt vad det är du vill ha gjort och låt sedan hantverkarna lämna sina prisuppgifter utifrån den. Vet du inte riktigt vad du vill ha gjort och vill ha hantverkarens hjälp att lägga upp projektet så ha tålamod. Hoppa inte på första bästa förslag utan använd den första offerten som förfrågningsunderlag till nästa hantverkare.

Gäller det stora ombyggnationer är det bästa att skaffa hjälp med att göra ett förfrågningsunderlag, din lista. Det är lätt att glömma bort saker som bygglovskostnader, materialkostnader, bortforsling av byggsopor, transportkostnader, kostnader för ritningar m.m.

5. Beställning utan avtal

Visst kan det vara frestande att spara pengar genom att anlita hantverkare “under bordet” men man måste då inse att man inte heller har något skydd om det går fel. Även de som vill sköta allt enligt reglerna tror ibland att det räcker med offerten som ett avtal vilket inte är sant. Ett riktigt entreprenadavtal behövs för bästa möjliga skydd. Detta innehåller mycket mer än en specifikation på arbetet. I avtalet skriver man också in när jobbet ska vara klart, vad som händer vid förseningar, vilka garantier som ges och vilka försäkringar som gäller samt inte minst det exakta priset.

Det bästa är att kontakta en jurist som skriver avtalet men gäller det mindre jobb går det också att använda sig av standardavtal som branschen tagit fram exempelvis ABS 09 (ny- och tillbyggnad av hus) eller Hantverkarformuläret (andra renoveringar). Dessa kan du hitta på internet.

6. Bristfälliga försäkringar

Seriösa hantverks- och byggföretag har försäkringar för att skydda både sina kunder och sig själva. Det finns dock en rad olika försäkringar och du bör fråga exakt vilka försäkringar man har och vad de täcker. Dessa är några av de försäkringar som finns på marknaden och som gagnar dig som kund.

a. Färdigställandeförsäkring täcker situationen att entreprenören går i konkurs. Den gäller endast de byggnationer som angivits i avtalet. Om man lägger till ytterligare byggnationer senare, t.ex. en balkong som inte fanns med i ritningarna från början, måste försäkringen också uppdateras.

b. Byggfelsförsäkring försäkrar fel som uppkommer inom 10 år. Den här försäkringen följer huset, så om du flyttar tar den nya ägaren över försäkringsskyddet.

c. Allriskförsäkring ska alla entreprenörer ha enligt ABS 09 för eventuella skador och du som beställer ska också vara medförsäkrad. Försäkringen gäller för verktyg, maskiner, byggmaterial och byggnaden under projektet och två år efter avslutande.

d. Rot-försäkring är en allriskförsäkring för befintlig fast egendom d.v.s. ditt hus, garage eller sommarstuga som entreprenören utför sitt arbete på/i. I vissa fall tecknas en sådan försäkring separat och i vissa fall ingår den som en del i en allriskförsäkring.

e. Ansvarsförsäkring gäller skador för tredjeman eller icke kontraktsbunden part och ska också gälla i två år efter projektets slut.

7. Prissättning missförstås

Många hantverkare säger att det blir billigare med en löpande räkning d.v.s. att de tar betalt för faktiskt arbetad tid istället för att de sätter ett fast pris. Det kan stämma, eftersom de när de sätter fasta priser ser till att ha marginalerna på sin sida och täcka upp för eventuella oförutsedda händelser. Tror hantverkaren att jobbet ska ta 30 timmar sätts kanske ett fast pris på motsvarande 40 timmar så att det inte slutar med att man går back. Väljer du löpande räkning är det dock väldigt viktigt att det skrivs in i avtalet att tiden måste redovisas. Att du löpande ska ha tillgång till timsedlar och även specifikationer på material så att du inte får en chock när arbetet avslutats och fakturan kommer.

Att välja fast pris kan kännas tryggare men då är det viktigt att du ser till att det står i avtalet hur tilläggs- och ändringsarbete ska hanteras. Priset för sådant arbete ska vara tydligt angivet så att du inte får en faktura full med oväntade tilläggsarbeten till hutlösa priser. Kolla också alltid noga en offert så att den inte innehåller friskrivningar, att visst arbete som t.ex. att rötskador upptäcks vid rivning, inte ingår.

8. Entreprenören tillåts välja besiktningsman

För den som är okunnig och litar på sin hantverkare kan det kännas lättast att låta denne välja besiktningsman när det väl är dags för att avsluta arbetet. Detta är dock tyvärr ofta ett misstag. En besiktningsman som får arbete via din hantverkare är knappast på din sida och detta kan försvåra dina chanser att få prisavdrag eller skadestånd om det skulle gå så långt. Medan en besiktningsman som fått jobbet direkt via dig i alla fall inte är på hantverkarens sida. För ytterligare skydd kan det också vara bra att låta din besiktningsman kolla kritiska skeden i processen som t.ex. tätskiktet i badrummet, innan kakel läggs på. Det är bättre att ett fel upptäcks tidigt.

Även när det gäller slutbesiktning är avtalet av stor betydelse. Slutbesiktningen sker mot avtalet. Besiktningsmannens jobb är att kontrollera att hantverkaren gjort vad som står i avtalet. Ett bra avtal hjälper dig varje steg på vägen.

9. Muntlig reklamation

En reklamation måste ske skriftligen. Reklamerar man bara muntligt genom ett telefonsamtal så är det svårt att bevisa senare att man faktiskt reklamerat.

10. Hantverkaren nekas möjlighet att avhjälpa felet

Uppstår ett fel har hantverkaren alltid rätt att försöka att rätta till det innan man vidtar andra åtgärder. En del kunder missar detta och vill direkt ha prisavdrag eller ringer en annan hantverkare för att fixa felet. Var dock noga med att dokumentera felet, skriv ner vad som är fel och ta kort. Dokumentera även avhjälpandet.

Inlägget De 10 vanligaste misstagen vid anlitande av hantverkare dök först upp på Bostadsjuristerna.